Börjar få ont om barnböcker på engelska. När jag var i Storbritannien 2001 köpte jag turligt nog, sett till min nutida aktivitet att lära Nadya engelska så att hon har två språk hemifrån, med två barnböcker. Dessa hittade jag bland barnens grejor och insåg till min förtjusning att de faktiskt var hela. Annars kan mina barn var rätt destruktiva med sina grejor. Dessvärre är de snart utlästa.
Får väl ta en tur till biblioteket. Ska se om de har några trevliga sagor att läsa för Nadya på engelska.
I går rensade jag bort mängder med VHS-filmer från mina hyllor. Har ju ingen video längre så vad ska jag med dem till. Kan väl använda hyllorna till något bättre. Det blev ett antal lådor i min hall i stället. Frågan är vad jag ska göra med dem.
Är inte överförtjust i att slänga hela, fullt funktionsdugliga saker, då det tär på jordens resurser och om man kan glädja någon annan med dem. Funderar på second hand, men jag är inte klar i mitt funderande ännu. Nåja... det lär nog lösa sig.
28 april 2008
24 april 2008
Blå blir grå
I dag har jag stått med nosen i målarburken igen... nja, jag har i alla fall försett halva vardagsrumsväggen med ny färg (resterande del förses i morgon). Den blå färgen var ganska sliten, så det fick bli ljust grå i stället. Men jag sparade en bård av den blå högst upp mot taket för att bryta av lite. Än så länge ser det okej ut, även om den grå blev ljusare än jag trodde den skulle bli. På sätt och vis gör det inte så mycket. Ju ljusare, desto större upplever man rummet...
Lite hyllor håller vi på att sätta upp här och var. Bland annat ska Nadya få 3 egna vägghyllor, där hon kan förvara sina egna saker.
Lite hyllor håller vi på att sätta upp här och var. Bland annat ska Nadya få 3 egna vägghyllor, där hon kan förvara sina egna saker.
23 april 2008
Oj, vad det händer...
Vilken dag!
Först var det Ylvas fågel, som grannens katt hade ihjäl i vårt hem.
Sedan får vi påhälsning av Radiotjänst. En äldre man som trycker upp sin legitimation i ansiktet på mig och sedan upplyser mig om att jag inte står med i listorna. Nähä, men jag har ingen tv. Mannen grymtar lite och ger sig sedan av. Jaja...
Någon timme senare ringer Ylva och ber att bli hämtad från fotbollsträningen på Edsborg för hennes cykel har blivit stulen, trots att den var låst.
Eeh va? Ylva blir av med både fågel och cykel på en enda eländig dag... Radiotjänst var ju bara rolig egentligen...
Först var det Ylvas fågel, som grannens katt hade ihjäl i vårt hem.
Sedan får vi påhälsning av Radiotjänst. En äldre man som trycker upp sin legitimation i ansiktet på mig och sedan upplyser mig om att jag inte står med i listorna. Nähä, men jag har ingen tv. Mannen grymtar lite och ger sig sedan av. Jaja...
Någon timme senare ringer Ylva och ber att bli hämtad från fotbollsträningen på Edsborg för hennes cykel har blivit stulen, trots att den var låst.
Eeh va? Ylva blir av med både fågel och cykel på en enda eländig dag... Radiotjänst var ju bara rolig egentligen...
Förbannade, jäkla skit
Har ett problem med en grannkatt. I ett par år har den traskat in hos oss så fort vi öppnat ytterdörren, altandörren eller balkongdörren nästintill. Vi kan inte vädra eller något snart sagt för då är den snart inomhus utan att vi märker det. Vi har egen katt som givetvis går ut och in som det passar honom (har aldrig hört något om att han missköter sig utan han brukar mest hålla sig i skogen bakom vårt hus). Har inget alls emot att katter traskar genom vår trädgård eller så med andra ord.
Men nu hittar vi grannens katt sittandes i vår trappa med dotterns undulat i käften. Den brukar vara ute och flyga i hennes rum medan hon är i skolan och det fungerar bra. Men den här katten har tagit sig in och putt upp dörren, tagit sitt byte och satt sig i vår trappa nöjd och belåten med sitt verk.
Vi har aldrig gett den här katten mat, vi har aldrig släppt in den utan så fort den visat sig varit avvisande och jagat bort den; ändå är den här varenda eviga dag... men när den börjar ta död på våra familjemedlemmar då har det gått för långt...
Vad gör man?
Men nu hittar vi grannens katt sittandes i vår trappa med dotterns undulat i käften. Den brukar vara ute och flyga i hennes rum medan hon är i skolan och det fungerar bra. Men den här katten har tagit sig in och putt upp dörren, tagit sitt byte och satt sig i vår trappa nöjd och belåten med sitt verk.
Vi har aldrig gett den här katten mat, vi har aldrig släppt in den utan så fort den visat sig varit avvisande och jagat bort den; ändå är den här varenda eviga dag... men när den börjar ta död på våra familjemedlemmar då har det gått för långt...
Vad gör man?
18 april 2008
Otrevliga vårtecken har jag funnit
I dag hittade vi årets första fästing och det var M, vår katt, som var värd för den. Gick igenom hunden också, men jag hittade ingenting olämpligt på honom. En snigel hittade jag i stallet för några dagar sedan, men den var svart så den fick vara. Kanske snigelrasistiskt, men de där bruna är ju de som käkar upp allt som man planterar. Det fanns en tid när det bara var svarta sniglar i vår trädgård och då fick man ha sina växter i fred. Sådana tråkiga vårtecken. Deprimerande.
Solen och den blå himlen är desto trevligare vårtecken. Bara lite värme också och lite mer grönt, så blir sommaren optimal. Någon liknande sommare som den förra året undviker jag helst. Regn, regn och regn och åter igen regn och sedan höjdes livsmedelsbutikens priser för odlingarna hade gått dåligt... När jag var i Spanien 1996 (Lloret de Mar, Barcelona, Blanes med flera platser) var det ett rent toppenväder. Strålande solsken och värme på dagen och spöregn på natten. Perfekt. Ingen som klagar på att det är för varmt och aldrig regnar, och ingen som klagar på att det alltid regnar.
Solen och den blå himlen är desto trevligare vårtecken. Bara lite värme också och lite mer grönt, så blir sommaren optimal. Någon liknande sommare som den förra året undviker jag helst. Regn, regn och regn och åter igen regn och sedan höjdes livsmedelsbutikens priser för odlingarna hade gått dåligt... När jag var i Spanien 1996 (Lloret de Mar, Barcelona, Blanes med flera platser) var det ett rent toppenväder. Strålande solsken och värme på dagen och spöregn på natten. Perfekt. Ingen som klagar på att det är för varmt och aldrig regnar, och ingen som klagar på att det alltid regnar.
17 april 2008
Kontaktbarheten fixad
Sådär... nu är msn tillbaka... med andra ord kontaktbar på det sättet igen. :-D
Rubriksättning gav msn-fel
Måste nog korrigera min egen rubrik från i förrgår. Helt plötsligt har en del nätsidor börjat slöa ner kopiöst (eller inte komma alls), medan andra laddas på ett normalt sätt. Så har det varit i några dagar på alla de 3 nätuppkopplade datorerna i vårt hus. I går lade en av datorerna ner den här biten med att vara uppkopplad. Allt annat på datorn fungerar som det ska. De andra två blir inte snabbare, men tappar en funktion till, msn. Så att mitt kommunikationsverktyg är offline stämmer; det gäller främst msn.
Obligatorisk a-kassa härnäst
Och vad är det jag läser nu? Det räcker inte med att det införts kårobligatorium, så att varje gång man studerar något på universitetsnivå, tvingas man betala ett antal hundralappar till en förening man inte vill vara med i. Nu ska de införa a-kasseobligatorium också.
Jag har i många fall hamnat mellan stolarna och därmed ej kunna uppfylla alla krav de har på att man ska kunna gå med i en a-kassa. Har det inte varit för att jag inte haft anställning tillräckligt lång tid (vikariat på 6 månader hit eller dit når inte upp till 12 månader), så har jag inte fått tillräckligt med timmar att arbeta (en period fick jag bara 17 timmar per månad att jobba för att företaget ville straffa mig för att jag skaffade barn, facket ansåg mig då oväsentlig) eller så har jag tjänat för dåligt. Tröttnade på skiten och fixade eget företag i stället. Men från 2010 ska jag alltså tvingas betala en straffavgift för att jag inte är med i a-kassan - om förslaget i denna statliga utredning går igenom vill säga.
Alla som inte är med i a-kassan ska då betala 433 kronor i månaden eller 5 196 per år. Varför då? Jo, det var för många som gick ur. Räcker det inte med att man inte kan utnyttja a-kassan, för det gör jag ju inte... (jag utnyttjar ju inte ens Alfakassan, om man ska vara riktigt petnoga)
Jag har i många fall hamnat mellan stolarna och därmed ej kunna uppfylla alla krav de har på att man ska kunna gå med i en a-kassa. Har det inte varit för att jag inte haft anställning tillräckligt lång tid (vikariat på 6 månader hit eller dit når inte upp till 12 månader), så har jag inte fått tillräckligt med timmar att arbeta (en period fick jag bara 17 timmar per månad att jobba för att företaget ville straffa mig för att jag skaffade barn, facket ansåg mig då oväsentlig) eller så har jag tjänat för dåligt. Tröttnade på skiten och fixade eget företag i stället. Men från 2010 ska jag alltså tvingas betala en straffavgift för att jag inte är med i a-kassan - om förslaget i denna statliga utredning går igenom vill säga.
Alla som inte är med i a-kassan ska då betala 433 kronor i månaden eller 5 196 per år. Varför då? Jo, det var för många som gick ur. Räcker det inte med att man inte kan utnyttja a-kassan, för det gör jag ju inte... (jag utnyttjar ju inte ens Alfakassan, om man ska vara riktigt petnoga)
15 april 2008
Mitt kommunikationsverktyg är just nu offline (nej, det gäller inte msn)
Jag misstänker att jag kommer att bli utan röst de närmaste dagarna. I går och i förrgår var jag förkyld och i morse vaknade jag med en helvetisk värk i halsen. Stoppade i mig Alvedon, somnade om, vaknade igen... värken hade inte stuckit sin väg. Jag lyckas dock somna om efter ett tag igen. Därefter har jag inte haft så jätteont, mer som att det bosatt sig en enorm slemklump i halsen som inte går att få bort. Och under dagen har rösten bara blivit hesare och hesare för att nu vara så att man inte riktigt får luft till allt man vill säga (att luften tar slut mitt i en mening fastän den normalt brukar räcka mycket längre); ansträngande att prata helt enkelt. Så nu har jag bestämt mig, jag ska försöka vara så tyst det bara går tills jag känner mig bättre. Himla tur att man har msn och e-post nu för tiden.
12 april 2008
Polis kontrollerade Sara
I dag råkade jag ut för en poliskontroll på vägen från Överby. Efter att ha blivit invisad från 45:an fick jag visa körkort och blåsa i alkoholmätare. De försvann iväg med mitt körkort och mätresultat och återvände cirka 15 sekunder senare, gav mig körkortet och avslutade med att "du får ha en trevlig dag". Jaja... har de inget att anmärka på så är jag glad...
Böckernas värld
För 10 dagar sedan, den 2 april (firas sedan 1967; H C Andersens födelsedag), var det internationella barnboksdagen. Jaja... alla dessa dagar är inget som får mig att konsumera det som dagen vill hylla mer... inte heller känner jag mig mer kvinna på internationella kvinnodagen. De här dagarna är mest något som står i almanackan så att media får något intressant att sysselsätta sig med mitt bland övriga nyheter eller nyhetstorka - vad som nu råkar vara just då dagen infinner sig.
Aftonbladets artikel i frågan tar upp vikten av att barn läser - de som gör det har i allmänhet högre betyg exempelvis. Och hur får man då ungarna att läsa? Artikeln tar upp 4 råd i faktaruta:
* Ge bort böcker... varje presenttillfälle kan förgyllas med en bok, exempelvis en påskbok mitt bland godiset (kräver dock ett ganska stort ägg och därmed ännu mer godis och våra barn äter knappt upp det de får i dag) och en sommarlovsbok. Det sista tycker jag är lite intressant. Sommarlov och semester är ju stora lästider så visst kan det vara en trevlig grej att barnen får varsin bok på skolavslutningsdagen.
* Matcha bok och barn. Det viktigaste är att barnet läser, inte vad det läser.
* En läsdagbok är för mina barn något som hör skolan till... och för min del är det viktigare att se att barnen läser för nöjes skull än att försöka få dem att registrera varenda läsning. Inte så att ag för dagbok över min egn läsning alla gånger heller.
* Det sista rådet är Läs själv. Barn gör som man själv gör, inte som man säger. Så sant.
Jag har läst för mina barn i både grupp och enskilt. Korta som långa böcker och sagor. Harry Potter exempelvis. Det är ett mysigt minne jag har när jag har barnen samlade, ihärdigt lyssnande efter vad som ska hända i nästa mening.
Vad minstingen Nadya beträffar har jag en Richard Scarry-bok till henne på engelska. Här går vi igenom en massa ord, jag och hon. Jag har också läst sagor från Internet och hon gillar det. Numera ber hon om att få läsa i sin bok.
Kommer enbart införskaffa böcker på engelska till henne till att börja med - tills hon hanterar båda språken var för sig i alla fall. Svenskan är ju onekligen det starkare språket då vi ju bor i Sverige, och för att stärka det svagare språket engelskan i sammanhanget (så det inte bara blir något konstigt som morsan pratar, men ingen annan), kommer hon främst få sin kultur på detta språk. Tv har vi gjort oss av med så inte ens den stör. Det kan man lösa genom att skaffa engelskspråkiga dvd-filmer.
Själv läser jag inte bara böcker på engelska, men jag läser inte gärna fiktiva böcker heller. Helst ska det vara faktaböcker i någon form.
Fel förresten med läsdagbok. På sätt och vis för jag visst läsadagbok. Jag får ibland in nyutgivna böcker att recensera, vilket jag gör både i media och i bloggarna. Just nu är det boken Tid av Stefan Klein som jag som böst plöjer igenom. Recensionsformen i media är ju i form av vanliga recensionstexter, men på bloggarna har en speciell modell för att recensera. Jag gör flera nedstamp i boken, vilket resulterar i flera blogginlägg om samma bok. När det gäller Tid kan dessa nedstamp följas på bloggen Beteendevetenskap.
Aftonbladets artikel i frågan tar upp vikten av att barn läser - de som gör det har i allmänhet högre betyg exempelvis. Och hur får man då ungarna att läsa? Artikeln tar upp 4 råd i faktaruta:
* Ge bort böcker... varje presenttillfälle kan förgyllas med en bok, exempelvis en påskbok mitt bland godiset (kräver dock ett ganska stort ägg och därmed ännu mer godis och våra barn äter knappt upp det de får i dag) och en sommarlovsbok. Det sista tycker jag är lite intressant. Sommarlov och semester är ju stora lästider så visst kan det vara en trevlig grej att barnen får varsin bok på skolavslutningsdagen.
* Matcha bok och barn. Det viktigaste är att barnet läser, inte vad det läser.
* En läsdagbok är för mina barn något som hör skolan till... och för min del är det viktigare att se att barnen läser för nöjes skull än att försöka få dem att registrera varenda läsning. Inte så att ag för dagbok över min egn läsning alla gånger heller.
* Det sista rådet är Läs själv. Barn gör som man själv gör, inte som man säger. Så sant.
Jag har läst för mina barn i både grupp och enskilt. Korta som långa böcker och sagor. Harry Potter exempelvis. Det är ett mysigt minne jag har när jag har barnen samlade, ihärdigt lyssnande efter vad som ska hända i nästa mening.
Vad minstingen Nadya beträffar har jag en Richard Scarry-bok till henne på engelska. Här går vi igenom en massa ord, jag och hon. Jag har också läst sagor från Internet och hon gillar det. Numera ber hon om att få läsa i sin bok.
Kommer enbart införskaffa böcker på engelska till henne till att börja med - tills hon hanterar båda språken var för sig i alla fall. Svenskan är ju onekligen det starkare språket då vi ju bor i Sverige, och för att stärka det svagare språket engelskan i sammanhanget (så det inte bara blir något konstigt som morsan pratar, men ingen annan), kommer hon främst få sin kultur på detta språk. Tv har vi gjort oss av med så inte ens den stör. Det kan man lösa genom att skaffa engelskspråkiga dvd-filmer.
Själv läser jag inte bara böcker på engelska, men jag läser inte gärna fiktiva böcker heller. Helst ska det vara faktaböcker i någon form.
Fel förresten med läsdagbok. På sätt och vis för jag visst läsadagbok. Jag får ibland in nyutgivna böcker att recensera, vilket jag gör både i media och i bloggarna. Just nu är det boken Tid av Stefan Klein som jag som böst plöjer igenom. Recensionsformen i media är ju i form av vanliga recensionstexter, men på bloggarna har en speciell modell för att recensera. Jag gör flera nedstamp i boken, vilket resulterar i flera blogginlägg om samma bok. När det gäller Tid kan dessa nedstamp följas på bloggen Beteendevetenskap.
11 april 2008
Det tog 4 för att hitta mönstret att använda i 2 till
Fick syn på en artikel om barnafödande och bedövning. Och med mina sex barn märks väl att det finns ett intresse hos mig för detta ämne.
Varför ska jag inte föda med minskad smärta när nu möjligheten finns, frågar sig artikelförfattaren Nisha Besara. Hmm... jag är för bedövningsmedel... för när man väl ligger där så vill man bli av med den där hemska smärtan - för den är verkligen bedrövligt hemskt... kan vi avbryta? Jag vill gå hem och vila. Jag gör vad som helst...
Och innan förlossningen startade hade jag gjort vad som helst för att få den att börja... framför allt med min yngsta dotter, född 2006... hon kom 12 dagar efter utsatt datum...
Bedövningsmedel... jag har varit både med och utan... kemiska preparat, som barnmorskan tjatade om på Nishas föräldrautbildning, provade jag i förlossning 1. Bara det att jag hade ju läst innan att man kunde hjälpa naturens gång genom att stå på knäna. Sagt och gjort, skulle de lägga den där epiduralbedövningen, så fick det inte påverka min möjlighet att stå på knäna. Läkaren lade den fel och bedövade i stället muskulaturen jag behövde ha till att krysta, vilket förlängde och förhalade förlossningen betydligt. De fick klippa ut den stackars bebisen efter hon åkt in och ut i två långa timmar.
Så den bedövningsformen var inte intressant för mig när det fjorton månader senare var dags för nästa bebis att komma till världen. Västerviksbedövningen fick det bli... dessvärre blev det ingen bedövning för fröken bebis hade för bråttom så hon landade i knäet på bedövningsläkaren.
Bebis tre ganska exakt 12 månader senare hade jag lite mer tid på. Provade akupunktur, men jag kände ingen skillnad mer än att jag fick ont i skinnfliken mellan tumme och pekfinger... det räckte med magen, tack... Till slut föddes sonen i ett vattenfyllt badkar... hade ju läst att detta var en ypperlig bedövningsform. Jo, tack... det var mer konsekvenserna som störde. Jag åkte på barnsängsfeber på grund av just vattenförlossningen. Tack och lov att sådant går att bota nu för tiden.
Bebis fyra dröjde tre år efter denna händelse och där använde jag endast lustgas, en bedövningsform som sedan följt med som den enda i de två efterföljande förlossningar också. Men jag har ett villkor. Jag ska andas i den hela tiden. Att ta min mask under en förlossningen är som att sno en nalle från ett ledset barn... den håller ju smärtan i schack...
Normalt kan kvinnan tappa medvetandet, så barnmorskorna pratar en jädra massa med mig, så att de vet att jag fortfarande är kvar. Det har gått bra hittills... tål nog en hel del... men inte sista gången... jag tappade inte medvetandet eller så... jag spydde. Jag sa snällt till så de kunde hämta en spypåse. Helt plötsligt minns jag att min mask är borta, men jag fick snart tillbaka den med mina bestämda fäktningar - helt omedveten om att jag gjort mig av med en del av maginnehållet. Det fick jag veta efteråt... eeh va... jaha, det var då ni snodde min mask alltså... jojo, tappa medvetandet, men nog kunde jag lägga ihop 1 och 1 och få 2 i efterhand...
Blir det någonsin någon mer förlossning för mig, så blir det lustgas då med. Det är min modell. De kvinnor som vill proppa sig fulla med kemiska preparat... de får gärna göra det... deras val. Och ska man vara riktigt noggrann, så gör man ju det i alla fall bara man öppnar munnen och stoppar in en bit mat. Innehållsförteckningarna på massor av vanliga livsmedel är riktigt vidriga ibland.
Till nämnda artikel
Varför ska jag inte föda med minskad smärta när nu möjligheten finns, frågar sig artikelförfattaren Nisha Besara. Hmm... jag är för bedövningsmedel... för när man väl ligger där så vill man bli av med den där hemska smärtan - för den är verkligen bedrövligt hemskt... kan vi avbryta? Jag vill gå hem och vila. Jag gör vad som helst...
Och innan förlossningen startade hade jag gjort vad som helst för att få den att börja... framför allt med min yngsta dotter, född 2006... hon kom 12 dagar efter utsatt datum...
Bedövningsmedel... jag har varit både med och utan... kemiska preparat, som barnmorskan tjatade om på Nishas föräldrautbildning, provade jag i förlossning 1. Bara det att jag hade ju läst innan att man kunde hjälpa naturens gång genom att stå på knäna. Sagt och gjort, skulle de lägga den där epiduralbedövningen, så fick det inte påverka min möjlighet att stå på knäna. Läkaren lade den fel och bedövade i stället muskulaturen jag behövde ha till att krysta, vilket förlängde och förhalade förlossningen betydligt. De fick klippa ut den stackars bebisen efter hon åkt in och ut i två långa timmar.
Så den bedövningsformen var inte intressant för mig när det fjorton månader senare var dags för nästa bebis att komma till världen. Västerviksbedövningen fick det bli... dessvärre blev det ingen bedövning för fröken bebis hade för bråttom så hon landade i knäet på bedövningsläkaren.
Bebis tre ganska exakt 12 månader senare hade jag lite mer tid på. Provade akupunktur, men jag kände ingen skillnad mer än att jag fick ont i skinnfliken mellan tumme och pekfinger... det räckte med magen, tack... Till slut föddes sonen i ett vattenfyllt badkar... hade ju läst att detta var en ypperlig bedövningsform. Jo, tack... det var mer konsekvenserna som störde. Jag åkte på barnsängsfeber på grund av just vattenförlossningen. Tack och lov att sådant går att bota nu för tiden.
Bebis fyra dröjde tre år efter denna händelse och där använde jag endast lustgas, en bedövningsform som sedan följt med som den enda i de två efterföljande förlossningar också. Men jag har ett villkor. Jag ska andas i den hela tiden. Att ta min mask under en förlossningen är som att sno en nalle från ett ledset barn... den håller ju smärtan i schack...
Normalt kan kvinnan tappa medvetandet, så barnmorskorna pratar en jädra massa med mig, så att de vet att jag fortfarande är kvar. Det har gått bra hittills... tål nog en hel del... men inte sista gången... jag tappade inte medvetandet eller så... jag spydde. Jag sa snällt till så de kunde hämta en spypåse. Helt plötsligt minns jag att min mask är borta, men jag fick snart tillbaka den med mina bestämda fäktningar - helt omedveten om att jag gjort mig av med en del av maginnehållet. Det fick jag veta efteråt... eeh va... jaha, det var då ni snodde min mask alltså... jojo, tappa medvetandet, men nog kunde jag lägga ihop 1 och 1 och få 2 i efterhand...
Blir det någonsin någon mer förlossning för mig, så blir det lustgas då med. Det är min modell. De kvinnor som vill proppa sig fulla med kemiska preparat... de får gärna göra det... deras val. Och ska man vara riktigt noggrann, så gör man ju det i alla fall bara man öppnar munnen och stoppar in en bit mat. Innehållsförteckningarna på massor av vanliga livsmedel är riktigt vidriga ibland.
Till nämnda artikel
Från grön till vitsvartvit
Nu är jag snart färdig med insidan av ytterdörren. Grön och ful var den. Originalfärgen från 1982... hu så fult... och så länge som jag irriterat mig på eländet. Nu har dörren till och med fått en ny funktion. Sandvit undertill och sandvit över och griffeltavla i mitten. Så nu ska den gå att skriva på med kritor. Så varje kväll ska jag föra över almanackans innehåll för dagen efter så att alla förhoppningsvis kommer ihåg vad som ska göras den dagen. Utöver det ska vi skriva upp livsmedelsdetaljer som är slut och behöver inhandlas igen. Ny kul och vettig funktion alltså.
Först hade jag tänkt magnetfärg på insidan av ytterdörren, men efter att ha läst här och var på Internet att magneterna man sätter dit ramlar ner av ganska lite rörelse och tryck, kändes inte ytterdörren som rätt plats för magnetfärg, framför allt inte vår ytterdörr som det krävs lite styrka för att stänga ordentligt, annars åker den bara upp igen. Men jag kanske målar en fläck bredvid i stället för upphängning av sudd. Men jag är inte helt färdig med idéerna till krit- och suddförvaringen. Faktum med har jag inte ens köpt kritor än.
Rätt tufft egentligen att man kan göra en egen "svarta tavlan" bara genom att måla. Ganska dyr färg litermässigt. För 350 milliliter (som en större schampoflaska) betalade jag 69 kronor. Kan jämföras med den sandvita färgen, som kostade mig 45 kronor för 2,5 liter. Det är stor skillnad i jämförelsepris det. Båda färgerna är köpta på Cheapy.
Väggord är en annan sak jag fått ögonen för. Så när man kommer in i hallen nu så kan man se mitt motto om man tittar upp mot taket (en liten övervägg som vi har där):
Tycker det var bättre än "Carpe Diem" som alla andra tycks ha. Följer man bara mitt motto så kan man klara vad man än ger sig den på utom det som har yttre omständigheter som kan hindra. Det kan allt göra nytta att tänka till ibland.
Ska lägga ut lite bilder här när jag är mer klar.
Först hade jag tänkt magnetfärg på insidan av ytterdörren, men efter att ha läst här och var på Internet att magneterna man sätter dit ramlar ner av ganska lite rörelse och tryck, kändes inte ytterdörren som rätt plats för magnetfärg, framför allt inte vår ytterdörr som det krävs lite styrka för att stänga ordentligt, annars åker den bara upp igen. Men jag kanske målar en fläck bredvid i stället för upphängning av sudd. Men jag är inte helt färdig med idéerna till krit- och suddförvaringen. Faktum med har jag inte ens köpt kritor än.
Rätt tufft egentligen att man kan göra en egen "svarta tavlan" bara genom att måla. Ganska dyr färg litermässigt. För 350 milliliter (som en större schampoflaska) betalade jag 69 kronor. Kan jämföras med den sandvita färgen, som kostade mig 45 kronor för 2,5 liter. Det är stor skillnad i jämförelsepris det. Båda färgerna är köpta på Cheapy.
Väggord är en annan sak jag fått ögonen för. Så när man kommer in i hallen nu så kan man se mitt motto om man tittar upp mot taket (en liten övervägg som vi har där):
Take Control of your Mind, your Body and your Soul
Tycker det var bättre än "Carpe Diem" som alla andra tycks ha. Följer man bara mitt motto så kan man klara vad man än ger sig den på utom det som har yttre omständigheter som kan hindra. Det kan allt göra nytta att tänka till ibland.
Ska lägga ut lite bilder här när jag är mer klar.
08 april 2008
Någon blev förbannad för att jag inte är Linda Bengtzing
Jag blev addad på msn av en tjej vid namn Frida Ström. Visste inte vem hon var så det ville jag naturligtvis ta reda på så jag säger hej. Till svar får jag frågan om jag är Linda Bengtzing? Nä... nyfiken som jag är ville jag därmed veta varför hon addade sara.lind@linema.com i tron att det skulle vara Linda Bengtzings msn-adress? Fast jag var lite trevligare än så i mitt svar. Man får inte veta så mycket om man är otrevlig.
Den taktiken hjälpte inte, för den här Frida Ström svarade bara kort att hon nu skulle ta bort mig för hon inte visste vem jag var och avslutade sin mening med en ilsken smiley. Eeh? Och vad gjorde jag för att hon skulle vara sur på mig? Min ena dotter kollade på den lilla konversationen och drog slutsatsen: "Du är inte Linda Bengtzing, därför är hon sur på dig".
Jaha... driver någon med mig?
Den taktiken hjälpte inte, för den här Frida Ström svarade bara kort att hon nu skulle ta bort mig för hon inte visste vem jag var och avslutade sin mening med en ilsken smiley. Eeh? Och vad gjorde jag för att hon skulle vara sur på mig? Min ena dotter kollade på den lilla konversationen och drog slutsatsen: "Du är inte Linda Bengtzing, därför är hon sur på dig".
Jaha... driver någon med mig?
05 april 2008
Dotter på gott humör
Jennifer har nu, 2 dagar för tidigt, fått sin födelsedagspresent, femton år som hon blir - en dator. Följande har hon nu ägnat eftermiddagen och kvällen åt:
* 2 gb ram
* 160 gb hårddisk
* 22" plattskärm
* Trådlöst Internet
* En liten lustig högtalare vid namn "Vasen"
Vi lurade iväg henne i några timmar och sedan gjorde vi om i hennes rum så att datorn passade in, installerade de program hon skulle ha så att det bara för henne att sätta sigvid en klar dator när hon kom hem.
Först kom det inte ett ljud från hennes rum när hon gick in där och sedan kom hon ut enormt glad för vad vi placerat i hennes rum. Det riktigt strålade om henne och det gör det fortfarande.
* 2 gb ram
* 160 gb hårddisk
* 22" plattskärm
* Trådlöst Internet
* En liten lustig högtalare vid namn "Vasen"
Vi lurade iväg henne i några timmar och sedan gjorde vi om i hennes rum så att datorn passade in, installerade de program hon skulle ha så att det bara för henne att sätta sigvid en klar dator när hon kom hem.
Först kom det inte ett ljud från hennes rum när hon gick in där och sedan kom hon ut enormt glad för vad vi placerat i hennes rum. Det riktigt strålade om henne och det gör det fortfarande.
Nästan samma jag då och nu
Har läst den första av mina två dagböcker (högstadiet/gymnasiet). Jag få säga det att mycket av min personlighet hade jag redan då. Detaljfixerad och envis. Men mitt språkupplägg var ju som mina tonårsdöttrars...
Lite som man glömt fick man reda på igen... sådant är kul. Och det man kommer ihåg fick man bättre tidsperspektiv på. Rätt vettigt ibland att veta, framför allt när man ibland hamnar i samtal om gamla minnen...
Och vad roade jag mig med? Freestyle hade jag, kassetter och lp-skivor hade jag. En keyboard köpte jag efter ett sommarjobb och jag började att lära mig noter... den kunskapen lade jag nog på hyllan ganska snart för det minns jag inget alls av. Film och tv gillade jag. Sjunga skulle jag göra solo efter att ha varit med i tre band som alla splittrats. Bada gjorde man bättre i en sjö, men väl på badhuset skulle jag hoppa från sjuan trots att jag som ensam tjej var ensam uppe på den höjden bland alla killar som försökte provocera mig genom att säga att "det här är killgöra, tjejer är bara höjdrädda" och liknande. Höjdrädsla och killgöra? Jo, jag betackar mig ja... jag hoppade, en del killar gick ner för de vågade inte...
Prismedveten var jag redan då. I inledningen av boken sparade jag till en häst, i avslutningen till min Englandsflytt. Den där sista spolierades av att jag träffade en kille här i Sverige. Det blev viktigare. Då kostade en skiva 80-90 spänn och det priset benämnde jag som dyrt flera gånger. Undrar då vad jag hade tyckt om dagens skivpriser. Det har dock bara gått 15-20 år. Men det är en hel del tid i ekonomiska sammanhang när man tänker efter, så kanske det inte är konstigt när saker och ting kostar dubbelt så mycket... fast nu har vi ju döende cd-skivor och tillhörande skivbolag som med alla medel försöker agera som rädda livet-läkare och en mob som struntar i allt vad cd-skivor heter och hämtar hem vad som önskas från Internet. Återstår att se hur det går på den fronten... är ungefär samma dravel i tidningarna år ut och år in.
Minns en som i någon artikel jämförde skivbolagens problem med folks nedladdning från Internet med att man ju i så fall var tvungen att ta hänsyn till hästvagnstillverkarna när bilen kom. De förlorade ju helt plötsligt sitt arbete. Tja, så är det...
Jag för min del har tappat mycket korrekturläsningsuppdrag på grund av att korrekturläsare anses inte göra så mycket till jobb att det är värt att betala för, alla kan väl korrekturläsa. Synd bara att det gnälls över tidningars och böckers allt sämre språk... alla kan ju korrekturläsa...
Ska fortsätta läsa i del 2 senare; måste bara leta reda på den först. Har lagt undan de två böckerna, men noterat att de fått ben upp till barnens rum. Det är tydligen spännande att se hur morsan var som yngre.
Lite som man glömt fick man reda på igen... sådant är kul. Och det man kommer ihåg fick man bättre tidsperspektiv på. Rätt vettigt ibland att veta, framför allt när man ibland hamnar i samtal om gamla minnen...
Och vad roade jag mig med? Freestyle hade jag, kassetter och lp-skivor hade jag. En keyboard köpte jag efter ett sommarjobb och jag började att lära mig noter... den kunskapen lade jag nog på hyllan ganska snart för det minns jag inget alls av. Film och tv gillade jag. Sjunga skulle jag göra solo efter att ha varit med i tre band som alla splittrats. Bada gjorde man bättre i en sjö, men väl på badhuset skulle jag hoppa från sjuan trots att jag som ensam tjej var ensam uppe på den höjden bland alla killar som försökte provocera mig genom att säga att "det här är killgöra, tjejer är bara höjdrädda" och liknande. Höjdrädsla och killgöra? Jo, jag betackar mig ja... jag hoppade, en del killar gick ner för de vågade inte...
Prismedveten var jag redan då. I inledningen av boken sparade jag till en häst, i avslutningen till min Englandsflytt. Den där sista spolierades av att jag träffade en kille här i Sverige. Det blev viktigare. Då kostade en skiva 80-90 spänn och det priset benämnde jag som dyrt flera gånger. Undrar då vad jag hade tyckt om dagens skivpriser. Det har dock bara gått 15-20 år. Men det är en hel del tid i ekonomiska sammanhang när man tänker efter, så kanske det inte är konstigt när saker och ting kostar dubbelt så mycket... fast nu har vi ju döende cd-skivor och tillhörande skivbolag som med alla medel försöker agera som rädda livet-läkare och en mob som struntar i allt vad cd-skivor heter och hämtar hem vad som önskas från Internet. Återstår att se hur det går på den fronten... är ungefär samma dravel i tidningarna år ut och år in.
Minns en som i någon artikel jämförde skivbolagens problem med folks nedladdning från Internet med att man ju i så fall var tvungen att ta hänsyn till hästvagnstillverkarna när bilen kom. De förlorade ju helt plötsligt sitt arbete. Tja, så är det...
Jag för min del har tappat mycket korrekturläsningsuppdrag på grund av att korrekturläsare anses inte göra så mycket till jobb att det är värt att betala för, alla kan väl korrekturläsa. Synd bara att det gnälls över tidningars och böckers allt sämre språk... alla kan ju korrekturläsa...
Ska fortsätta läsa i del 2 senare; måste bara leta reda på den först. Har lagt undan de två böckerna, men noterat att de fått ben upp till barnens rum. Det är tydligen spännande att se hur morsan var som yngre.
04 april 2008
Som en skottspole mellan 2 länder
I vår familj, och framför allt för Ylvas del, bär det av till Danmark lite titt som tätt. Knappt är hon hemma en vecka så bär det av till det landet igen. Fast nu är det inte hotellarbete som är målet utan ett träningsläger i fotboll.
Låter som en hyfsad månad i alla fall
Våra spådomar inför april är då klara:
GORM
Något bra kommer att hända under månaden. Budgeten kommer att förbättras. Var öppen för förhandlingar. Var fredsmäklare.
SARA
Känslomässigt jobbig månad, men det verkar som att jobb kommer in som kräver en insats och fokusering på toppnivå, som kräver att jag gör mitt bästa.
GORM
Något bra kommer att hända under månaden. Budgeten kommer att förbättras. Var öppen för förhandlingar. Var fredsmäklare.
SARA
Känslomässigt jobbig månad, men det verkar som att jobb kommer in som kräver en insats och fokusering på toppnivå, som kräver att jag gör mitt bästa.
01 april 2008
Årets pärs förbi
Så var deklarationerna avklarade i vår familj. Pust!
Gorms deklarations är ju simpel, men min med bilagor och bös. Gillar inte denna sysselsättning. Nåja, avklarat som sagt. Och båda ska vi få tillbaka pengar. Det brukar bli så, men man vet aldrig vad de ändrar för något innan man fått pengarna. Jag får ju vänta till i december som vanligt, men det är helt okej extrapengar inför jul.
Gorms deklarations är ju simpel, men min med bilagor och bös. Gillar inte denna sysselsättning. Nåja, avklarat som sagt. Och båda ska vi få tillbaka pengar. Det brukar bli så, men man vet aldrig vad de ändrar för något innan man fått pengarna. Jag får ju vänta till i december som vanligt, men det är helt okej extrapengar inför jul.
Aprilskämt samlas
Ny månad... och detta är inlägg 200 totalt. Dessutom är det lureridagen 1 april i dag. Fick strax efter midnatt ett inlägg på en e-postlista, som jag vill vidarebefordra som tips till intresserade människor. Följande:
"Nu är det minsann första april, så var på din vakt! Aprilskämten kommer stå som spön i backen runt om på webben. Tidigare har jag i min blogg samlat ihop sajternas aprilskämt, men så fick jag och en kompis (i sista minuten som sig bör) idén att sammanställa dem på en egen sajt; Aprilskämt.se - där besökarna även kan rösta fram årets fyndigaste aprilskämt.
Under dagen kommer jag löpande att rapportera om misstänkta aprilskämt från tidningar, radio, TV och webbsajter, så håll ett öga. Springer du själv på något som liknar ett aprilskämt, så tveka inte att maila aprilskämtsredaktionen på tipsa@aprilskamt.se."
Så tycker du om aprilskämt... kolla in sidan...
"Nu är det minsann första april, så var på din vakt! Aprilskämten kommer stå som spön i backen runt om på webben. Tidigare har jag i min blogg samlat ihop sajternas aprilskämt, men så fick jag och en kompis (i sista minuten som sig bör) idén att sammanställa dem på en egen sajt; Aprilskämt.se - där besökarna även kan rösta fram årets fyndigaste aprilskämt.
Under dagen kommer jag löpande att rapportera om misstänkta aprilskämt från tidningar, radio, TV och webbsajter, så håll ett öga. Springer du själv på något som liknar ett aprilskämt, så tveka inte att maila aprilskämtsredaktionen på tipsa@aprilskamt.se."
Så tycker du om aprilskämt... kolla in sidan...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
